samtal
Ojoj, igår fixade vi nog en responsens till vår uppsats som verkligen är bra. Jag tog tag i samtalet. Förstår inte hur jag kan tycka att det är så jobbigt att fjäska sig till en intervju, jag behöver ju inte titta personen i ögonen eller något, ändå är det jobbigt. Det roliga är att efter samtalet, det var då allt släppte och då blev jag sjukt generad på något sätt. Sjukt skumt. Fick typ rysningar. Sen blossa halsen och öronen och kinderna upp nått jävulskt. Men intervjun är nog säkrad, så jag är sjukt stolt.
Kommentarer
Trackback