ur knipan

ibland känner jag mig konstig och nere. Antagligen beror det på de stackars humörsvängningarna jag får en gång i månaden. Nu är äntligen perioden över och det är nog skönt för nära och kära också. Jag kan ju vara ett svin, ett riktigt stort svin rent ut sagt. Provoserande till tusen. Nu är jag Annika igen.
wiee

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0